Nu har mina livsandar äntligen vaknat till!
 
Jag åkte morgonfärjan till stan och tog mig direkt till Sös för blodprover. Jag var hemma vid 2-tiden och sen var jag väldigt trött. Det blev mest soffläge och ett antal samtal med man och dotter. Hunden Äster hade varit hos veterinären för som vi trodde analsäckstjosan.
 
Det var det inte utan en tumör som troligen är ofarlig. Sen fick de en tid för operation dagen därpå. Operationen gick bra så nu är hon pigg igen, skönt!
 
Samma morgon i tisdags drog jag iväg till Sös för datortomografi. Det gick inte smidigt den här gången. En sköterska lyckades inte få fast kanylen så assistans tillkallades. Då gick det bra men jag har svullnad och blånad efter hennes försök. Hon sprutade koksaltet i muskeln i stället för venen.
 
Men det gick bra tillslut och jag vandrade vidare för att få i mig lite fika och en smörgås. Sen vidare till behandlingsavdelningen.
 
Ny sköterska igen men min tittade in och hälsade. Vi ses nästa tisdag.
 
Det gick bra men nu hoppade vi över cortisonbehandlingen. Normalt ska man ta en tablett mot illamåendet före men jag fick ta den efter.
 
Vilken skillnad!!! När jag väl var hemma var jag som ett vrak. Den trötthet jag brukar känna dag två satte in direkt. Men jag kunde sova utan att sysselsätta mig nästan hela natten.
 
Det var helt fantastiskt att kunna somna vid 11-tiden. Sen vaknade jag varannan timme med muntorrhet och drack lite och somnade om. Så där höll jag på fram till åtta-tiden.
 
Jag har visserligen varit trött idag också men inte alls som tidigare. Illamåendet kommer lite smygande men jag avvärjer det med att stoppa något i munnen. Jag har ju mina armband också. Fast de glömde jag förstås på ön så jag fick köpa nya. Men det är bra att ha dubbla uppsättningar av det mesta nu när jag växelbor så ofta.
 
Det var en perfekt dag att vara trött på under Nobeldagen där jag lyssnat på Fredspristagarna i Norge och nu i Stockholm. Jag kommer följa sändningarna under kvällen. Men nån gormémiddag blir det inte här utan jag tager vad jag haver.
 
Min matlust är inte på topp just nu men det blir bättre. I morgon ska jag på julbord så jag spar mig tills dess.
 
Men det är tråkigt att vara ensam även om flera väninnor hör av sig och muntrar upp mig. Men tiden går fort och nu har jag en del aktiviteter fram tills tisdag då jag träffar doktor Anna.
 
Ja det var dagens uppdatering ifrån ett gråsmåregnigt Stockholm!
 
Kram på er!
Rose Marie