En av mina bästa vänner har fått bröstcancer!

Förra veckan när jag var i stan så träffades vårt damgäng för att fira födelsedag för den äldsta av oss på Hotell Diplomat.

Då fick vi veta att B just kom från Södersjukhuset med besked om att hon har bröstcancer som ska opereras snart!

Hon var nog i ett chocktillstånd eftersom det inte hade förespeglat henne att något sådant skulle hända. Det är just den känslan som jag tror de flesta har. Varför drabbas just jag? Kanske vi idag ska vända på frågan och säga varför inte jag?

Det är så många som varje dag får ett cancerbesked och det är lika svårt för var och en att stå öga mot öga med det fasansfulla beskedet

Tack och lov så har forskningen kommit långt och det finns gott hopp för de allra flesta. 90 % överlever efter fem år. Fem år är den gräns som statistiken följer cancerdrabbade.

Vad som är glädjande för min vän är att allt går väldigt fort, inga långa ledtider, bra information och full uppställning. Förklaringen är att mammografin togs på Södersjukhuset, ett landstingsdrivet sjukhus. Inga mellanhänder, inget remissförfarande mellan olika enheter.

I mitt fall för två år sedan förlängdes hela proceduren just genom att ett privat alternativ blev mellanhand. Så till alla systrar och bröder om ni vill ha snabb diagnos och snabb behandling så se till att ni börjar på ett landstingsdrivet sjukhus. Något att tänka på för våra landstingspolitiker! Det är inte bra med många aktörer inom sjukvården, det förlänger ledtiderna och kan förvärra olika sjukdomstillstånd.

Idag har B opererats och jag har pratat med henne. Hon är vid gott mod och allt har gått bra. Hela bröstet behövde inte avlägsnas vilket är ett gott tecken. Däremot har hon inte fått svar på vilken typ av cancer hon har och vilka eventuella efterbehandlingar som behövs. Vad som nu planeras är strålning i 5 veckor och jag hoppas innerligt att hon slipper cellgifter.

Hon får övernatta på sjukhuset och det är jag glad för. Även om operationen inte var så stor så är det en påfrestning på kroppen och det kan tillstöta komplikationer första dygnet.

Men hon var inte nöjd med maten som serverades och undrade varför maten måste komma från ett storkök någonstans?. Maten är både osmaklig, onyttig och ofräsch. Idag fredag serverades falukorv och stuvade makaroner!!!!

Vad är det för mat? Hur kan man år 2013 servera sådan mat som sätter sig som en klump i magen. Många nyopererade patienter har svårt med tarmarna. Billigt förstås, men om maten inte innehåller annat än onämnbara råvaror med mycket fett och vitt mjöl så är det bättre att servera näringsdryck. Har de ingen kompetens inom kostlära eller en dietist som komponerar menyerna?

Här finns en stor utvecklingspotential!

Nu tänker jag på henne och känner mig trygg i att hon får den bästa cancervård man kan önska sig. Sverige är i världsklass och det ska vi vara stolta över men det gäller att värna om kvalitén. För även om utvecklingen har gått framåt, läkarna är kunniga och tillgången på effektiva läkemedel är stor så finns nu en risk med att all kompetens inte räcker till. I takt med att Stockholm växer och antalet cancersjuka ökar så måste också personaltätheten hänga med. Ska vi dessutom bedöma sjukvården i ett helhetsperspektiv så ingår även kosten i den bedömningen. Där har åtminstone Södersjukhuset ett stort utvecklingsområde!

Ha nu en trevlig helg och hoppas vi får vårvarma vindar!

Kram

Rose Marie