Om

Den 8 mars 2011 startade jag min cancerblogg.

Jag drabbades av bröstcancer för 22 år sedan. Opererade bort hela bröstet, fick cellgifter, strålning och tamoxifen. Har därefter mått toppen fram till 2011. En tröst för många att det går hålla cancern stången länge. 

För två år sedan poppade några cancerceller upp i operationsärret  och jag började min andra resa med operation och cellgiftsbehandling. Hela 2012 betraktades jag som cancerfri! Under våren 2013 blev jag trött och andfådd. Det visade sig att jag hade vätska i lungsäcken. Vid analys blev svaret  att det var metastaser i lungsäcken och i levern från bröstcancern.  Nu är jag igång med min tredje cancerresa och får cellgifter varje vecka. Numera är min cancer kronisk och går inte att bota!


Det finns så många systrar o bröder som drabbas av cancer varje dag. Besked som skakar om inte bara oss som drabbas utan våra anhöriga, släkt o vänner.

Tanken med min blogg är att beskriva cancerbehandlingen i dag och delge er mina tankar om då och nu. Jag svävar gärna ut i olika samhällsdiskussioner, om orättvisor och utsatta människor. Bloggen funkar också som en kontaktlänk mellan familj, vänner och bekanta och ger mig utrymme att skriva av mig min frustration! 

Jag önskar feedback och dialog och blir glad över era kommentarer och inlägg!

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Gratis blogg!
Enkelt och snabbt!
Helt på svenska!
Gratis blogg!

Visar inlägg från juni 2014

Tillbaka till bloggens startsida

Det lunkar på!

Oj vad tiden rusar iväg. Jag har inte haft tid att skriva på flera dar.

Men i fredags kom våra vänner och det blev ett väldigt trevligt möte. Vi hade dessutom fint väder så middagen kunde ätas ute.

På lördagen åkte vårt barnbarn och kompis hem efter en veckas musikproduktion. Vi var de första som fick höra resultatet och det var intressant.

Gårdagen var en lugn och avslappnad dag med mycket prat och en hel del mat. Vi fick också besök av en gammal kollega med man och några vänner till dem. De bor i Visby och använde lördagen till rundresa på ön. Det var väldigt trevligt att fika och småprata en stund.

Idag börjar den riktiga Almedahlsveckan och första talare var Stefan Löfvén. Min man och jag stannade hemma med tre hundar och våra vänner var på plats i Visby.

Även om vi missade stämningen runt omkring så satt vi på första parkett framför TV´n. Det är ju toppen att man kan följa mycket av aktiviteterna via TV.

Min recension av  Stefan L  är att det var ett statsmannamässigt tal. Mycket bra utspel i konkreta viktiga frågor som de flesta efterfrågar tror jag. Klimat och miljöfrågorna betonades men sveptes förbi ganska snart. Jag tor inte att de frågorna får det utrymme de förtjänar av S under supervalåret. Men MP är desto tydligare och eftersom det är klargjort att det blir ett regeringssamarbete vid regeringsskifte så kommer miljön få stort utrymme. Det blir troligtvis en miljöminister från MP, det är i alla fall min önskan.

Nu fortsätter fotbollen att dominera vårt umgänge och kvällen blir återigen sen.

Så lite om mitt hälsotillstånd! Jag är naturligtvbis trött men har ändå en del energi att ta av. Det som plågar mig mest är smakförändringen och de svidande slemhinnorna, framförallt i munnen. Men om några dar så klingar det säkert av.

Jag ser fram emot nästa vecka då jag är behandlingsfri. Då borde jag orka mer och må bättre.   

Fortsättning följer med rapporter om Almedahlsveckan.

Sommarkramar till er alla!

Rose Marie

 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Dag 3 med svidande tunga!

Dag 3 fortsätter lätt illamående som jag avhjälper med pressurarmbanden. Tröttheten smyger på men är uthärdlig. Men nu har smaklökarna strejkat totalt och min tunga svider som eld när jag äter surt, salt eller starkt. Små blåsor har också börjat uppträda. All mat är totalt smaklös så nu gäller det bara att stilla eventuell hunger. A-fil funkar bra och känns svalt och lent, trots att det också är lite surt.

Men jag tror det klingar av när veckan är över. Nästa vecka är en frivecka och halva veckan därpå. Det var ok att förskjuta behandlingen tycker dr Anna. Det är nämligen oerhört svårt att få behandlingstider på sommaren. Visby kan ta emot mig den 10 juli och Sthlm den 11 juli.

Så nu blir det Visby och jag har fått kallelse redan. Men det har varit mycket strul med olika tider. Dubbla röntgentider vid olika tillfällen och dubbla läkartider och även dubbla behandlingstider. Men nu har jag rett ut det med min sköterska idag så jag vet vad som gäller.

Det har nästan varit ett heltidsjobb att checka och hålla reda på alla olika tider under sommaren.

Nu har vi i allafall bestämt att jag själv lyssnar med Visby om de kan ta mig på två behandlingar i augusti.

Sen flyter dagarna på med grabbarna som är här och jobbar med ett musikprojekt. Nu blir det ingen frukost utan brunch eftersom de jobbar på nätterna och sover fram till lunchtid. Det är riktigt mysigt att ha dom här och vi är spända på att få lyssna på resultatet så småningom.

Idag har vi varit och storhandlat för de hungriga tonåringarna och en del inför våra gäster som kommer på fredag. Det skall bli jättetrevligt med våra vänner och planering inför Almedahlsveckan.

Nu hoppas jag att biverkningarna stannar upp och låter mig få kraft att förbereda inför helgen.

Fortsättning följer och ha det så mysigt i den kalla sommaren. Varma kläder behövs ju men snart kommer solen och värmen, det tror jag alldeles bestämt.

Rose Marie

 

 

Andra veckan med nya behandlingen!

Oj, oj vilken dag jag hade igår. Uppe med tuppen strax efter fem och sen med kusin Curt till färjan mot Nynäshamn. Jag såg fram emot en skön slummer efter frukosten i min vilstol.

Riktigt så blev det inte. Jag har en osedvanlig förmåga att hamna med pratglada människor.Och väluppfostrad som jag är så blev det en del prat. Jag tar varje tillfälle att lobba för en röd-grön regering och denna unga företagare var inne på samma linje.

Efter en timme behövde både hon o jag slumra lite så det var skönt.

Väl i Nynäsham hade jag beställt båtbussen och det var ett rent kaos. En buss fattades, just den som jag skulle åka förstås. Jag blev lite stressad och försökte få besked men varje gång så skulle det komma en ny buss om 10 minuter.

Till slut kom en taxichafför och undrade om några hade avtalade tider att passa. Jag passade på förstås och tre damer till, varav en skulle med buss till Norrland.

Jättetrevlig färd med samtal som alla deltog i. Till slut frågade chauffören var i Globen jag skulle vara. Jag gav adressen och då sa han "jag tar en runda för dig, eller vad tycker ni andra." Ett gemensamt ja, det är klart att hon skall få skjuts ända fram. Det utmynnade i att han körde in i garaget och lämnade mig vid en hiss.  Så efter all stress så var jag helt upprymd över hur många fantastiska människor jag ständigt möter.

Enda problemet var att jag inte hann till Sös för att lämna blodprov före behandlingen.

Men när jag var klar fick jag vänta så att jag inte skulle få någon reaktion. Det har jag ju aldrig fått förut, men de var väldigt bestämda på den punkten. Därefter ilade jag iväg med TB och buss till Sös. Jag kom fram 14.10, en knapp timme före behandlingen. Labsköterskan lovade analysera omedelbart.

Sen tog jag en lunch på cafeterian. Tyvärr fanns inte min sedvanliga lax så det blev en riktig grovarbetarlunch med raggmunk och fläsk. Supergott!

 

Vidare till behandlingsavdelningen och där träffar jag samma sköterska som förra gången. Hon hade inte fått proverna men hon tyckte jag kunde vila en stund på en säng när hon fixade lite.

Så kom då svaret som visar att jag har väldigt bra värden. Hon förklarade att min benmärg samarbetar väldigt bra med mig. Så skönt att höra och det stämmer bra. Jag har inte behövt avbryta någon behandling sen jag började den här vändan för 11 månader sen. Nånting är ju ändå friskt i min kropp.

Efter behandlingen kom Gerd och hämtade mig och vi åkte till Bromma Block, ett shoppingcenter nära flygplatsen. Där traskade vi runt i alla skoaffärer och hittade till slut ett par loofers i mjukt skinn med en liten kilklack. Silverfärgade och riktigt tuffa. Jag kan ju inte längre springa runt i klackskor överallt. De här skorna blir toppen under Almedahlsveckan i Visby på kullerstenarna.

Slutligen hamnade vi på Ersons delikatesscafé och butik. Där bjöd jag på mat och vi pratade i drygt en timme. Sen var det dags att checka in för flygresan till Visby. Där mötte min dotter upp och följde med till Rute.

Då var jag väldigt trött i kroppen och hade svullna ben och fötter. Varför det, kanske kontrastvätskan, cellgifterna eller klackskorna. Nu är det bättre iallafall så det var nog bara tillfälligt.

Jag var inte allt för speedad så jag kunde somna in vid ett-tiden och vaknade vid sex då sonen drog iväg med fakirfärjan.

Det är ständig rörelse hos oss på sommaren. Robert åkte hem för golftävling och kvällsmöte. Yngsta barnbarnet är kvar och en kompis hämtades från flyget. De stannar en vecka tror jag för de har ett musikprojekt som skall slutföras. Ett hus är inrett till musikstudie så de har fullt upp. Min roll är att serva med frukost, lunch, mellanmål, middag och kvällsmacka. Ett drygt jobb men ett så kärt nöje.

Mitt enda problem just nu är att mina smaklökar är helt förändrade. Jag behöver hjälp med avsmakning men som gammal och van så träffar jag nästan rätt. Det går ju att krydda själv också. För egen del innebär det att vi inte skall satsa någon gormémat på mig. Min kropp behöver bara näring men hur kul är det egentligen?

Men den här första dagen efter behandlingen så mår jag helt ok. Jag försöker att hushålla med krafterna och det går rätt bra. Just nu har jag ju paus och sitter och skriver.

Ikväll är det fotboll igen och det skall jag bara se en kort stund. Jag skickar ner killarna till ett annat hus så jag kan se Allsång på Skansen och 22.30 Özz Nujens standup. Utifall att jag inte orkar se honom på Gutavallen i nästa vecka. Jag vet ju inte riktigt hur dagsformen är så då vill jag gardera mig.

Ha det så gott alla trogna följare. Ni är väldigt många och det gläder mig ofantligt. Hoppas ni får ut något också av allt jag svamlar om från stort till smått.

Varma sommarkramar!

Rose Marie

 

 

 

Äldre inlägg