Om

Den 8 mars 2011 startade jag min cancerblogg.

Jag drabbades av bröstcancer för 22 år sedan. Opererade bort hela bröstet, fick cellgifter, strålning och tamoxifen. Har därefter mått toppen fram till 2011. En tröst för många att det går hålla cancern stången länge. 

För två år sedan poppade några cancerceller upp i operationsärret  och jag började min andra resa med operation och cellgiftsbehandling. Hela 2012 betraktades jag som cancerfri! Under våren 2013 blev jag trött och andfådd. Det visade sig att jag hade vätska i lungsäcken. Vid analys blev svaret  att det var metastaser i lungsäcken och i levern från bröstcancern.  Nu är jag igång med min tredje cancerresa och får cellgifter varje vecka. Numera är min cancer kronisk och går inte att bota!


Det finns så många systrar o bröder som drabbas av cancer varje dag. Besked som skakar om inte bara oss som drabbas utan våra anhöriga, släkt o vänner.

Tanken med min blogg är att beskriva cancerbehandlingen i dag och delge er mina tankar om då och nu. Jag svävar gärna ut i olika samhällsdiskussioner, om orättvisor och utsatta människor. Bloggen funkar också som en kontaktlänk mellan familj, vänner och bekanta och ger mig utrymme att skriva av mig min frustration! 

Jag önskar feedback och dialog och blir glad över era kommentarer och inlägg!

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Helt på svenska!
Börja blogga hos oss.
Skapa din blogg!

Visar inlägg från maj 2014

Tillbaka till bloggens startsida

Besviken på miljömarodörerna!

Idag är det röd dag och det känns även för mig som är arbetsledig.

Jag fick inget samtal igår från min doktor men jag väntar tåligt. Blir det inte i morgon så blir det på måndag,

Just nu är jag helt medicinfri och det är jätteskönt även om det finns en liten oro för att elakingarna får fritt utrymme.

Gårdagen var full av aktiviteter med skrivande, debatterande i bl a miljöfrågan på ön.

Jag är jättebesviken på S,M och C på ön. De röstade igenom ett yttrande till Mark o miljödomstolen som var totalt kravfritt på företaget Nordkalk. Att de inte vågar ställa krav på återställning av brottet eller vidtar skydds- och försiktighetsåtgärder för att rädda vattnet i Bästeträsk är för mig obegripligt.

Om det handlade om för eller emot ett brott i  Ojnareskogen kunde jag respektera dem. Men nu handlade det om villkorskrav!!!

Jag vill egentligen inte använda förklenande ord som korkade, men nu gör jag det. Det fattas nånting i bildnings- och fattningsförmågan. När fack och politiker tror att de kan bättre än alla experter då handlar det om kunskapsförakt.

Det är kanske inte så underligt att Mp, Fi och V går framåt på ön. Väljarna är välinformerade och miljömedvetna men det har uppenbarligen gått de stora partierna förbi.

Jag tog chansen att prata med vårt unga regionråd och vädjade till henne att få sina partikamrater att ändra sig när möjlighet finns. Hon lyckades inte särskilt bra. Det säger någonting om kulturen på ön. Det finns för många politiker som uppnått bäst föredatum och suttit sig till positionen.

Det handlar inte om förnyelse och framtidsinriktnning utan snarare om fastlåst betongpolitik. Hur sjutton ska de kunna fortsätta att hävda att de arbetar för en hållbar utveckling. Det tror väl ingen på idag. Vackra ord genomskådas om inte dessa följs av handling. Så föds politikerförakt och göder mörka krafter i samhället.


Sen stack jag ut näsan mot fascisterna och det straffar sig. ett harmlöst inlägg på sidan om att vända SD ryggen utmynnade i hot. Jag skrev i princip att Hitler också använde sig av demokratin som täckmantel. Då gick människor på den propagandan och de som tvivlade vågade inte säga emot. Idag är vi mer upplysta och vågar stå emot deras främlingsfientlighet. Igår var det judar och romer, idag är det muslimer.

Men jag är inte ensam om att bli hotad och flera personer har polisanmält detta. T o m tidningen har skrivit om det. Hotet gick ut på att de visste var vi bor och vi kommer få påhälsning. Det tyckte inte polisen var tillräckligt skarpt för att tas på allvar.

Men jag står ut med det. Tystnaden är värre för mig att leva med.

I denna fråga som i miljöfrågan ska inte mina barnbarns barn fråga varför vi inte gjorde något när vi visste vad som kunde hända. Det går att vända utvecklingen om vi är många som förenar oss.

Nu ska jag koppla av från de stora frågorna och ägna mig åt lite kulturuppevelser. Vi har konstrunda på ön och jag ska besöka en av konstnärerna idag.

Solen skiner men det är kalla vindar så det är inte så skönt som förra helgen.

Hoppas ni har en fin helg och att ni kan utnyttja klämdagen i morgon.

Varma kramar

Rose Marie


Paus och snart ny cytostatika!

Nu har jag pratat med doktor Anna! Min fina, empatiska och fantastiska läkare. Hon var förberedd genom samtalet med min kontaktsköterska så hon hade ett förslag. Hon sa att varken du eller jag vill ta risken att biverkningarna förvärras.

Ingen kan ge svar på om utslagen eskalerar och utmynnar i ett väldigt sällsynt tillstånd. Ett tillstånd som drabbar 1 på 10 000 och som heter Steven Johnssons syndrom. Då är det kört med mitt liv! Men eftersom jag har fått kraftig allergisk reaktion av xelodan så avbryts den nu.

I morgon sammanträffar min doktor med andra doktorer för att diskutera vilken cytostatika som ska väljas. Två förslag fick jag, Eribulin och Navulbin. Du som läser på sa min doktor kan ju googla lite för mer information.

Det första preparatet innebär injektioner med sjukhusbesök varje dag i 8 dagar x 2 med en pausvecka därefter. Behandlingen är knappt en timme per gång men varje dag. Om Visby har tid för mig så kanske det kan ske här. Om inte så är jag naturligtvis i Stockholm. Just nu är ingenting viktigare än att komma igång med bromsmediciner. Men jag måste styra upp att jag är på ön under Almedalsveckan.

Navulbin finns i både injektionsform och tabletter. Vanliga biverkningar är neurlogiska med känselbortfall i händer och fötter för båda medicinerna. Men jag har redan sådana problem från första cytostatikan så det står jag ut med. Hur många i min ålder har inte problem med t ex artros och svårt att greppa saker.

Så nu känner jag mig genast piggare och lite hoppfullare och är oerhört tacksam för att jag lever och bor i Sverige.

Jag behöver inte ha en privat sjukförsäkring som i USA. Men fortsätter Alliansen sitt regerande så är vi nog snart där. Många svenskar har ju redan tecknat sådana försäkringar för att gardera sig. Det tyder på att det finns en risk och kanske strategi som närmar sig USA.

Vi hade en bekant som bott 18 år i USA och fick cancer. Ett år räckte hans försäkring till behandlingen. Sen flyttade han tillbaka till Sverige. Tyvärr finns han inte i livet längre men han fick många behandlingar här och som inte kostade mer än högkostnadsskyddet.

Eftersom alla kan drabbas av allvarliga sjukdomar så kanske alla skall fundera över valet med ständiga skattesänkningar. Är det värt att chansa på att aldrig drabbas av svår sjukdom?????

Nu har jag i alla fall fått en liten paus som jag verkligen ska ta vara på. Jag mår ju riktigt bra nu och energin är på uppåtgående.

Det gör att jag är på hugget i debatten på nätet.

Mitt senaste bidrag till morgondagens möte i HMN är ett mail till vårt unga regionråd på ön. Jag vädjar till henne att utmana gubbarna i S  att backa i sakfrågan som handlar om yttrande till mark- o miljödomstolen. Det yttrande som stadsbyggnadsförvaltningen tagit fram med krav på riskminimering för skyddande av vattnet i Bästeträsk. Ett alldeles ofarligt yttrande som ställer krav på företaget om de beviljas bryttillstånd.

S och M ändrade yttrandet i december 2013 till att vara alldeles kravlöst.  Nu kommer frågan upp igen eftersom Linus Gränsmark blev dömd som jävig i den frågan. Han är naturligtvis inte med i morgon men han påverkar väl sina egna.

Nu har S chans att backa och få goodwill i stället för fortsatt badwill. Undrar om denna unga politiker vågar utmana fackgubbarna???? Jag är optimist och hoppas på att hon förstår allvaret och tänker modernt i denna viktiga fråga!

Lyckas hon så ska jag göra mitt yttersta för att påverka hennes möjligheter att kryssas in i riksdagen. Jag kan inte själv kryssa henne eftersom jag röstar i Stockholm. Men jag har flera bekanta som väger mellan S, MP och V. Att de tvekar på S beror just på denna fråga där fackpamparna driver en kortsiktig politik och betraktas som miljömarodörer. Gotland behöver en ny fräsch riksdagsledamot! Men om de inte skärper sig i klimat- och miljöfrågan på ön så kanske det blir ombytta roller mellan S och Mp.

Fast det mest troliga är att Mp tar M´s riksdagsplats och det vore ju toppen.

Nu blev det på tok för mycket, men ni kan ju stänga ner om det är trist att läsa mina reflektioner.

Kram på er!

Rose Marie





Ny vecka och miljövindar sveper in!

Nu är måndagen snart till ända och den har bestått av väntan! Väntan på att min kontaktsköterska ska ringa om min behandling.

Men helgen har varit jättefin med födelsedagsfirande och morsdagsfirande. Söndagsmiddagen kom syster o svåger med och jag kunde bara ligga i soffan och vänta. Helt underbar mat, som vanligt och en passionstårta som kronan på verket!

Gårdagen avslutades med valvaka som var gastkramande och oväntad. Jag är glad för de rödgrönas framgång med FI som härligt tillskott. Moderaternas fall var nog oväntat för de flesta men är nog ett tecken på att Allianspolitiken inte håller i längden. Varje parti måste få chans att profilera sig. Så har skett för de små partierna, åtminstone i EU-valet.

Men ett parti som inte lyfter fram vår tids ödesfråga, klimat- och miljöpolitiken kommer inte att bli vinnare. Det framgår tydligt! Så nu sveper miljö och feministvindarna över EU och tar säkert orkanstyrka inför valet i september.

Hoppfullt,  men hoppet grusas en del av de mörka krafterna som sveper över Europa. Men jag tror att kriserna inom EU skapar främlingsfientlighet. När man själv är hotad och arbetslös så föds ett missnöje. Så nu gäller det för EU att ta krafttag för att stävja dessa mörka krafter. Det går med målmedvetenhet tror jag.

Så tillbaka till mitt liv med väntan på min sköterska. Jag fick ett samtal sent på eftermiddagen och jag var laddad med frågor och argument om de hudförändringar jag drabbats av. De är inte harmlösa och det finns allvarliga risker med just Xeloda. Min sköterska skulle läsa på från läkemedelsverkets varning från dec 2013.

Samtalet utmynnade i att Anna, min doktor ringer i morgon.

Mitt förslag är att vi gör ett omtag och startar från början med en aktuell status på hur metastaserna betett sig. Därefter pröva en annan medicin eftersom jag uppenbarligen är allergisk mot capecitabin. Min oro ligger i att nästa kur blir ännu värre eftersom problemen accelererat.

Jag är ju inte expert på läkemedel men expert på min egen kropp!

Nu har jag haft två helt medicinfria dagar och jag känner hur jag sakta men säkert blir piggare. Visserligen är jag sömning i dag men efter fyra timmars nattsömn är det inget konstigt.

Kvällen skall ägnas åt mer valanalys men rösterna är ju inte helt räknade ännu så vi får se hur slutresultatet blir.

I morgon sveper kyligare vindar in så då blir det mer kläder på. Men jag gillar lite svalare väder allrahelst om jag ska försöka jobba lite ute.

Ha det så gott kära följare.

Fortsättning följer och varma kramar.

Rose Marie


0 kommentarer | Skriv en kommentar

Äldre inlägg