Om

Den 8 mars 2011 startade jag min cancerblogg.

Jag drabbades av bröstcancer för 22 år sedan. Opererade bort hela bröstet, fick cellgifter, strålning och tamoxifen. Har därefter mått toppen fram till 2011. En tröst för många att det går hålla cancern stången länge. 

För två år sedan poppade några cancerceller upp i operationsärret  och jag började min andra resa med operation och cellgiftsbehandling. Hela 2012 betraktades jag som cancerfri! Under våren 2013 blev jag trött och andfådd. Det visade sig att jag hade vätska i lungsäcken. Vid analys blev svaret  att det var metastaser i lungsäcken och i levern från bröstcancern.  Nu är jag igång med min tredje cancerresa och får cellgifter varje vecka. Numera är min cancer kronisk och går inte att bota!


Det finns så många systrar o bröder som drabbas av cancer varje dag. Besked som skakar om inte bara oss som drabbas utan våra anhöriga, släkt o vänner.

Tanken med min blogg är att beskriva cancerbehandlingen i dag och delge er mina tankar om då och nu. Jag svävar gärna ut i olika samhällsdiskussioner, om orättvisor och utsatta människor. Bloggen funkar också som en kontaktlänk mellan familj, vänner och bekanta och ger mig utrymme att skriva av mig min frustration! 

Jag önskar feedback och dialog och blir glad över era kommentarer och inlägg!

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Börja blogga på 2 minuter.
Allt är på svenska.
Börja blogga här!

Visar inlägg från december 2012

Tillbaka till bloggens startsida

GOD JUL!

En riktigt varm o GOD JUL önskar jag er alla!



Jag vet tyvärr att alla inte får en varm jul och det blir särskilt smärtsamt så här års!

Men jag tänker ändå att vi alla kan göra något litet för att bidra till en bättre värld för fler!

Jag blir varm när jag tänker på hur ett av våra kära bonusbarn (8 år) med sin mamma drog iväg till Björns Trädgård häromdan. Den lilla hade legat i maginfluensa och var fortfarande lite matt men ville  absolut följa med.

Vad som hände där var att en person tagit initiativ till att skänka både kläder o mat till våra hemlösa i storstan.

Hennes reaktion efter några timmar i kylan när hon själv fick gå in i värmen var att hon var ledsen för alla dom som inte får värma sig!

Jag blir varm i hjärtat över alla de som gör något och ger sina barn verklighetsupplevelser  utöver julshopping.

Jag vill verkligen inte förta barnens julglädje men jag tror att det ändå är dags att föra in lite andra perspektiv i tillvaron.

Vi har de senaste åren givit julklappar genom UNICEF och dragit ner på övriga prylar. De allra flesta uppskattar detta och känner sig delaktiga med sin omvärld! För  t ex en hundring kan många barn vaccineras för mässlingen eller få vätskeersättning i 100 doser etc, etc.

Har man som vi 18 barn att ge julklappar till så blir det en rejäl slant till UNICEF. Det känns sunt att göra så i stället för att köpa en massa prylar som ger glädje oftast bara för stunden. Med en gåva till UNICEF eller alla andra hjälporganisationer så kan vi alla tillsammans göra skillnad.

I år överträffar julhandeln förra årets redkordår! Hur kan detta vara möjligt i en tid med massarbetslöshet? Men det är kanske koncentrerat till de 2/3 delar av befolkningen som har det bra. Den övriga tredjedelen kan inte bidra till konsumtionen.

Men jag vill verkligen inte framstå som Moder Theresa och jag vill inte belägga er med skuldkänslor. Jag har och är väl fortfarande en av dem som köper mer än jag borde. Jag vet hur svårt det är att bryta beteendemönster och de förväntningar som finns.  Det är ju så roligt att ge men den glädjen finns kvar när man botaniserar bland alla hjälporganisationer som finns.

Det är värt att försöka förändra, gör det du också! Att veta att ens pengar går till något som gör nytta på riktigt för andra är en varm och härlig känsla! Den känslan kan vi dela med våra nära o kära. Jag lovar att de allra flesta kommer att uppskatta initiativet!

Ha det nu så bra i julstöket och kör försiktigt alla ni som skall ut på vintervägarna!

Varma julkramar till er alla!

Rose Marie

 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Lägesrapport!

Så har tiden rusat iväg igen! Nu är det drygt tio dagar sen jag var här och mycket har hänt!

Jag har varit på läkarbesök för att få svar på varför jag har två bälten med kliande utslag. Först pratade jag med onkologen och vi var överens om att avbryta min Letrozol-behandling. Sen, efter en vecka, pratade jag med VC som bedömde på telefon att det kunde vara bältros.

Efter samtalet med VC började jag med min cancermedicin igen för jag vill inte riskera återfall. Men efter en genomgång av min doktor och ytterligare en läkare så är de överens om att det handlar inte om bältros utan snarare en bieffekt av läkemedel!!!

Då får jag rådet att sluta med medicinen igen och därefter kontakta min onkolog.'

Nu en vecka senare har i stort sett alla utslag och all klåda avklingat. Så jag är nog också beredd att tro att det handlar om en reaktion på min cancermedicin.

Jag avvaktar till på måndag för att få ett samtal om hur vi går vidare med min efterbehandling. Det känns rätt trist att börja på ny kula igen.

Men det finns ett problem i dag med läkemedelsförordningen. Ena månaden finns ett märke som är likvärdigt men billigare och en annan månad är det ett annat märke som har lägsta pris. Originalmedicinen är 30 gånger dyrare så jag förstår att samhället inte kan ge den rabatten.

Men jag förstår inte varför originalmedicinen måste vara så dyr nu när de haft patent i fem år och därmed  borde hämtat hem produktionskostnaden.

Vad som händer är att vi medborgare får nöja oss med kopiorna som faktiskt kan vara annorlunda även om läkemedelsverket menar att huvudingredienserna är desamma.

Ja nu är jag på ruta ett igen känns det som men det är bara att gilla läget.

Förutom allt detta omkring mina krämpor så hade vi en väldigt trevlig vistelse i stan.

Vi var på Friends Arena på årets Julgala med god mat och fantastisk underhållning av Lasse Berghagen, Peter Jöback, Danny Suecedo, Loreen m fl. Vår son var DJ på efterfesten och han hade ordnat absolut bästa platserna för oss nära scenen.

Vi träffade också våra bästa vänner på en adventsfika och fick tillfälle att prata och planera inför kommande året.

Nu är vi tillbaka på ön för att förebereda julfirandet och ser fram emot att barnen och barnbarnen kommer några dagar mellan Jul o Nyår.

Själva julafton blir väldigt lugn och för övrigt den första då vi inte har huset fullt!  Det kommer bli mysigt det också och vi kommer att fördela julfirandet på flera dagar med olika konstellationer och på olika platser över hela Jul o Nyår och trettondagshelgen.

Nu är det fredagskväll och då ska vi mysa framför TV med vårt favo-program "På spåret".  I morgon ska jag baka lite och förbereda söndagsmiddag med vår goda vän som bor på äldreboende. Han längtar efter hemlagad mat och det får han lite då och då hos oss.

Ha en trevlig helg alla kära läsare!

Rose Marie

 

 

 

 

 

 

 

 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Jag fryser när det blåser kalla vindar!

Nu har det blivit så kallt på många områden i vårt fantastiska land och på hela vår planet!

Jag fryser när jag tänker på allt som hänt omkring Sverigedemokraterna och dess representanter. Jag fryser när jag läser om alla barn som inte ens kan drömma om en jul med det där lite extra. Jag fryser när jag tänker på alla barn som måste hitta ursäkter för att inte kunna delta i aktiviteter som kostar pengar på förskolan, i skolan eller på gymnasiet. Jag fryser när jag hör om alla barn som inte har förmånen att ha föräldrar som kan ge läxhjälp och därför hamnar på efterkälken.  Jag fryser när jag hör om alla unga, välutbildade människor som inte kan få jobb längre än några månader framöver. T o m sjuksköterskor känner sig idag otrygga i sina anställningsformer.

Jag fryser alldeles oerhört när jag tänker på Gaza och de nya bosättningarna som planeras. Inga framtidsplaner för palestinierna och inga möjligheter till fred mellan grupperna. utan öga för öga och tand för tand, för att citera bibeln! Jag fryser också när jag läser om krigets fasor på många andra ställen på vårt klot.

Jag fryser ända in i benmärgen när jag nu ska följa all världens ledare som skall försöka skapa en möjlig återvändo i den totala miljöförstörelsen som pågår. Alla dessa ledare i världen de fryser inte och därför är det svårt att vara optimistisk inför mina barnbarns framtid.

Jag önskar att alla ledare, alla välbärgade människor med makt att förändra skall frysa lite själva. Först då tror jag det kan bli en förändring. Att tro att alla ledare fostrats till empatisk förmåga är naivt. Om alla dessa ledare hade den förmågan så skulle alla sluta sig samman och ta de viktiga beslut som är nödvändiga.

Då skulle vi i västvärlden fötstå att tillväxt till varje pris inte är en framkomlig väg. Tillväxt till priset av en omställning i vår levnadsstandard och en omställning i teknik som gynnar klimatet är den enda möjliga vägen. Inte ens våra svenska politiker har förstått vidden av frågan. Vi fortsätter att skövla vår egen skog, vi fortsätter att riskera grundvatten, vi fortsätter att sälja ut våra enormt värdefulla naturråvaror till priset av ingenting. Jo, till kortsiktiga arbetstillfällen.  Vi fortsätter att dela upp befolkningen i tvåtredjedelssamhället. För när majoriteten har det bra och inte behöver frysa  så behöver inte denna majoritet bry sig om minoriteten som fryser. Priset får alla medborgare och kommande generationer betala i någon form framöver.

Om fler läser "jämlikhetsanden"  av Richard Wilkinson och Kate Pickett så kan  dessa idéer förändra vårt politiska tänkande. Boken bygger på omfattande forskning och statistik så det handlar inte om politisk propaganda eller allmänt tyckande. Det handlar mer om, att trots den förfärande verklighet som synliggörs har boken ett hoppfullt budskap. Det går att förändra sakernas tillstånd om det finns VILJA!

Var finns de ledare och makthavare med ett genuint intresse av att utveckla vårt och världens alla samhällen till jämlika platser att bo och leva på????

Jag betraktas förstås som naiv när jag tror på ett samhälle som ger alla människor möjlighet att utvecklas, att äta sig mätta och inte behöva frysa i vinterkvällen. Jag tror INTE på filosofin om att var o en kan påverka sin egen framtid. Jag tror att det behövs smörjmedel för att ge alla människor möjlighet att tillvarata sina förutsättningar. Smörjmedlet är gemensamt finansierade reformer inom välfärdens olika  områden som t ex förskola, skola, sjukvård och äldrevård.

Jag vet att det är en utopi, men om jag inte kan och vågar uttala dessa tankar även om de är farliga då är jag en liten "lort". Jag vill inte vara en liten lort, jag vill tro att det går att påverka och jag vill tro på en bättre framtid. Lorten är en lätt travesti på Astrid Lindgrens "Bröderna Leijonhjärta".

Det här inlägget är min början i adventstider. En tid som får många att fundera och reflektera över hur världen ser ut för mig, mina nära och alla andra.

Det är först när vi förstår hur saker hänger ihop som vi kan åstadkomma förändring för oss själva, vår omgivning och för hela vår värld!

Glad advent till er alla i vintermörkret!

Rose Marie

 

 

 

 

 

0 kommentarer | Skriv en kommentar