Om

Den 8 mars 2011 startade jag min cancerblogg.

Jag drabbades av bröstcancer för 22 år sedan. Opererade bort hela bröstet, fick cellgifter, strålning och tamoxifen. Har därefter mått toppen fram till 2011. En tröst för många att det går hålla cancern stången länge. 

För två år sedan poppade några cancerceller upp i operationsärret  och jag började min andra resa med operation och cellgiftsbehandling. Hela 2012 betraktades jag som cancerfri! Under våren 2013 blev jag trött och andfådd. Det visade sig att jag hade vätska i lungsäcken. Vid analys blev svaret  att det var metastaser i lungsäcken och i levern från bröstcancern.  Nu är jag igång med min tredje cancerresa och får cellgifter varje vecka. Numera är min cancer kronisk och går inte att bota!


Det finns så många systrar o bröder som drabbas av cancer varje dag. Besked som skakar om inte bara oss som drabbas utan våra anhöriga, släkt o vänner.

Tanken med min blogg är att beskriva cancerbehandlingen i dag och delge er mina tankar om då och nu. Jag svävar gärna ut i olika samhällsdiskussioner, om orättvisor och utsatta människor. Bloggen funkar också som en kontaktlänk mellan familj, vänner och bekanta och ger mig utrymme att skriva av mig min frustration! 

Jag önskar feedback och dialog och blir glad över era kommentarer och inlägg!

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Börja blogga på 2 minuter.
Allt är på svenska.
Börja blogga här!

Visar inlägg från juli 2012

Tillbaka till bloggens startsida

Tankar om framtiden!

Nu har vi återhämtning och reflektionstid efter de första sommarveckorna med familj och vänner som avlöst varandra. 

På måndag kommer barnbarnen och stannar några veckor och det är naturligtvis sommarens höjdpunkt. Sen växlas det med nya gäster fram till mitten av augusti.

Återhämtningen består av röjningsarbete ute och inne. Det växer nåt otroligt denna sommar eftersom vädret varvats med sol o regn. Men det har inte varit tillräckligt varmt för t ex smultron o jordgubbar så det blir en sen skörd i år.

Alla rabatter som var så fina till midsommar behöver nu en rejäl omgång igen. Ett evighetsjobb som oftast är avkopplande och roligt, men som nu idag känns lite tröstlöst.

Men tiden för eftertanke har nu infunnit sig så här ett år efter den sista cellgiftsbehandlingen. Det har varit ett tufft år och det tar tid att återhämta den giftstinna kroppen. Det syns kanske inte så mycket på ytan utan mer inuti. Men jag har ändå försökt att leva i nuet och njuta av alla dagar som jag vaknar och känner att jag lever. Jag vill finnas till för alla mina nära och kära men funderar på hur länge vi kan leva som vi gör.

Kanske tiden är mogen för en ny förändring i livet och anpassning till den fjärde åldern? Det kanske inte är så smart att ha 6000 kvm tomt som kräver ständig skötsel. Det kanske inte heller är så smart att ha tre hus, friggebod och tre förråd att hålla ordning i.

Å andra sidan har vi blivit mer lantisar sen vi pensionerades. Vi njuter av stillheten och närheten till naturen och har svårt tänka oss en tillvaro mitt i en storstad. Våra tankar går mot ett bekvämare boende som ger möjlighet att orka med allt vi vill göra utan att belasta våra barn och barnbarn.

Vi har haft sommarställe på Öland under 18 år.  Dvs mina föräldrar ägde detta ställe och vi fick disponera det. Våra barn har en stark koppling till denna ö, hela deras barndom vilar där.  Men min kloke far sålde av stället när min mor dog. Det var oerhört smärtsamt för mig att lämna detta bakom mig.

Då för sådär 30 år sedan och då förstod jag inte varför vi inte fick köpa stället. Idag 30 år senare förstår jag min far mer än väl. Han ville inte skapa konflikter mellan sina barn. Vi tre syskon hade olika behov och drömmar i livet och det var inte möjligt att förena dem.

Sådär 10 år senare fick vi möjlighet att köpa tillbaka vårt ställe men då kändes det inte så angeläget längre. Ingenting var förändrat och renoveringsbehovet var enormt. Men det viktiga för mig var att kunna avsluta den sorg jag så länge burit på. Jag fick själv göra ett avslut och det kändes bra.

Men Öland finns alltid i mitt hjärta eftersom vi vistats där i så många   viktiga år i vårt liv.

Nu förstår ni att våra tankar kretsar omkring Öland men inte på vilka villkor som helst.

Det finns en del spännande tankar att nysta vidare i. Vi får se var det landar framöver.

Nu ägnar vi oss åt den närmaste framtiden med att förbereda för våra barn o barnbarn så de får en mysig vistelse här hos oss.

Återkommer med mer information om hur våra tankar utvecklas om vår närmaste framtid.

Hoppas ni har en skön sommar varhelst ni befinner er!

Sommarkramar till er alla!

Rose Marie

 

 

 

 

 

 

Vi äger inte vår jord, utan vi har den bara till låns!

Det har varit fullt ös sedan senaste inlägget. Vi fick oväntat besök av en "bonusson" med två små gluttar (våra chilenska vänners son = bonusson). Dom kom i lördags och reste i tisdags.

Samma dag anlände vännerna G och B och en labrador. Det var jättetrevligt med småttingarna men jag kände mig lite urlakad på kvällen. Men jag hann röja runt på några timmar och ha middagen förberedd. 

Igår drog G och jag in till Visby och minglade runt och deltog i ett seminarium om arbetsmarknadsplitik i TCO-parken. Vi tittade in till dottern också som har full fart i sin butik.

Jag träffade min bloggkompis Helena och det blev ett kärt möte. Hon gav mig en skyddsängel som jag är väldigt tacksam för. Den kommer att vaka över mig och ge mig styrka framöver. Det var så roligt att få träffas personligt en stund och att få uppleva hennes energi.

Det blev aldrig något deltagande i "Gotlandsupproret" eftersom huset var fullt och det krävde mitt fulla engagemang. Det blev i allafall en del press dagen efter. Ministern hade som svar på kravet till lägre båtpriser att sänka hastigheten med 30 % och förlänga resan någon timme. Men jag tror de flesta medger att det är ett märkligt tänkande att Gotland som enda ort i landet inte kan erbjuda jämbördiga villkor för medborgarna.

Vi har haft sommarställe på Öland i 18 år. Under tio år var det färja till ön men jag har inget minne av att det kostade något alls. Senare kom bron utan avgift. Jämför jag tid och pris mellan Öland o Gotland så blir kostnaden till Öland  en tredjedel av priset till Gotland!!!

Idag har Gotland fått ytterligare en "dödsstöt". Företaget Nordkalk som bryter kalk på norra delen har nu fått beviljat tillstånd till fortsatt brytning. Den brytningen kommer att pågå ca 20 år fram i tiden. Hela Ojnareskogen med den unika faunan och öns största vattentäkt Bläse träsk kommer att skadas. Experterna skall följa utvecklingen men vilka garantier ger det? Jag litar inte ett ögonblick på deras egna experter som har ett enda syfte att tjäna pengar. Pengar som dessutom går över till vårt grannland.

Mot detta som jag anser vansinniga beslut står 50 arbetstillfällen. Hur kan man kortsiktigt försvara dessa arbetstillfällen mot att långsiktigt skövla naturintressen som aldrig kan repareras???

Jag är så ledsen och förstår den desperation som alla miljöaktivister känner idag. Vi äger inte vår jord utan vi har den till låns! Det kräver känsla och förnuft!

Det får bli mina avslutningsord för idag.

Kramar från en fruset hjärta!

Rose Marie