Om

Den 8 mars 2011 startade jag min cancerblogg.

Jag drabbades av bröstcancer för 22 år sedan. Opererade bort hela bröstet, fick cellgifter, strålning och tamoxifen. Har därefter mått toppen fram till 2011. En tröst för många att det går hålla cancern stången länge. 

För två år sedan poppade några cancerceller upp i operationsärret  och jag började min andra resa med operation och cellgiftsbehandling. Hela 2012 betraktades jag som cancerfri! Under våren 2013 blev jag trött och andfådd. Det visade sig att jag hade vätska i lungsäcken. Vid analys blev svaret  att det var metastaser i lungsäcken och i levern från bröstcancern.  Nu är jag igång med min tredje cancerresa och får cellgifter varje vecka. Numera är min cancer kronisk och går inte att bota!


Det finns så många systrar o bröder som drabbas av cancer varje dag. Besked som skakar om inte bara oss som drabbas utan våra anhöriga, släkt o vänner.

Tanken med min blogg är att beskriva cancerbehandlingen i dag och delge er mina tankar om då och nu. Jag svävar gärna ut i olika samhällsdiskussioner, om orättvisor och utsatta människor. Bloggen funkar också som en kontaktlänk mellan familj, vänner och bekanta och ger mig utrymme att skriva av mig min frustration! 

Jag önskar feedback och dialog och blir glad över era kommentarer och inlägg!

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Gratis blogg!
Enkelt och snabbt!
Helt på svenska!
Gratis blogg!

Visar inlägg från oktober 2011

Tillbaka till bloggens startsida

Isotopundersökning av skelettet!

Ja, nu är jag tillbaka i Stockholm och har ägnat större delen av dagen på Sös röntgenavdelning.

Först får jag en spruta i ett blodkärl med radioaktivt ämne som ska sprida sig i skelettet. Hur låter det? Ruggigt tycker jag. Undrade om jag blir självlysande? Nej riktigt så illa är det inte men jag ska dricka mycket efter undersökningen så att det snabbt går ur kroppen. Läste på internet att man ska undvika att hålla i bebisar det första dygnet men det avfärdade sköterskan som en skröna.

Jag fick vänta i drygt 3 timmar innan medlet fått effekt och isotopröntgen startade.

Däremellan skulle jag röntga ländrygg och bäckenet.

Jag hade tänkt gå på stan men valde att sätta mig i cafeterian och läsa lite och titta på den stida strömmen av människor som passerade ut och in. Funderade på vilka känslor de bar med sig. Unga och gamla om varandra. De flesta var sammanbitna men det var även de flesta på T-banan och bussen också Tänkte att vi är nog ett tungsint folk som har svårt att le mot varandra. Fast det måste nog bero på det trista vädret idag.

Röntgen av rygg och bäcken skedde i liggande ställning. 12 bilder i lite olika ställningar, varav två i nån form av bälte som drogs åt omkring magen. Det kändes nog som att bära korsett på den tiden det begav sig.

Isotopröntgen hade jag lite pirr omkring. Minns för 20 år sedan att jag låg i ett rör. Det visade sig att det kallas magnetröntgen. Isotop går till så att man får ligga på en brits och kameran rör sig i små rörelser från huvud till fötter. Man är inte helt instängd och det är ju behagligare.

Det tog 20 minuter och jag måste ligga alldeles stilla. Jag försatte mig i ett yoga-liknande tillstånd av meditation. Lugn, latinamerikansk musik strömmade ut och jag befann mig i Chile och på båtfärd genom Anderna till Argentina. Ibland var jag också på Gotland vid havet. Det blev en riktigt skön upplevelse. 

Nu återstår väntan på besked. Den 26 okt har jag en telefontid med Gerhard Winblad. Min doktor är ledig för forskningsuppdrag. Det ska bli jättetrevligt att prata med GW. Han var min läkare för 20 år sedan. Jag minns honom så väl och har bara positiva minnen av honom. Han kan näppeligen minnas mig bland alla tusentals patienter han haft under alla dessa år.

I morgon eller övermorgon ska jag leverera blod för ett antal prover som ska undersöka ett antal olika organ och värden. Jag ska vara fastande från 20.00 så dagsformen får avgöra vilken dag det blir. Just nu lutar det åt i morgon så jag kan använda onsdagen för trevligheter.

Ikväll ska jag på möte ang ombildning till bostadsrätter i området. Jag måste ju lyssna av hur stämningarna är. Personligen är jag emot alla kommunala ombildningar som sker till underpris. Jag tycker det är osunt och kortsiktigt att sälja ut allmännyttan. Undrar hur stort intresset för ombildning skulle vara om man tillämpade marknadspriser?

Å andra sidan vill vi inte vara hyresgäster i en förening med mer eller mindre inkompetenta ägare. Det har jag många exempel på i min bekantskapskrets. Så det är pest eller kolera som gäller.

Fortsättning följer!

Ha det bra och varma kramar!

Rose Marie

 

Glöm aldrig den 22 juli i Norge!

Nu har jag fått kallelser till olika undersökningar inom den närmaste tiden. Så skönt det känns att ha en struktur i tillvaron. Det svåra är ju väntan på tider och på besked på hur min kropp har klarat behandlingen. När jag vet så kan jag mobilisera krafter och fokusera. Tills dess är det mest oro och svårigheter att planera tillvaron.

Den där resan som jag sett framför mig i återhämtningen får avvakta tills jag vet mer, etc.  Men pendlingen mellan Gotland - Stockholm är ju också resor. Varje gång känns det spännande att byta miljö.

Förra lördagen gick folk omkring i sommarkläder och det var sensommar i början av okt. Nu har hösten kommit även till ön. Riktigt ruggigt har vi haft det några dar. Men till helgen ser det bra ut.

Då kommer syrran o svågern ner till sitt hus och vi får tillfälle att ses på lördag. Kanske det blir en svamptur tillsammans också.

Annars har den här veckan varit riktigt lugn o trivsam med båda barnen här några dar. Visserligen blir det mycket tid i köksregionen, men det är ett kärt nöje. Den ena är halv-vegetarian och den andra ska ha minimalt med kolhydrater.Maken vill ha energirik mat. Det är inte så lätt att kombinera så det blir ofta flera rätter.

Sen har ju veckan varit fylld av nyhetsrapportering omkring Håkan Juholt. Jag tycker att han haft ett omdömeslöst agerande även om det inte är juridiskt fel. Han borde ta konsekvensen av sitt handlande och lämna. Hårt kanske men politikerföraktet förstärks om han sitter kvar. Det finns en mängd olika omdömeslösa handlingar bland politiker oavsett färg, men kraven är betydligt högre inom Socialdemokratin. Så ska det också vara med ett parti som står för rättvisa och solidaritet. Jag försvarar verkligen inte hans agerande och är tydlig med det.

Däremot är jag oerhört orolig för detta enorma journalistdrev som förstärker "sossehatet". Alla nidbilder och häcklerier om Juholt på Facebook tycker jag också är ovärdigt ett civiliserat samhälle. Skärpning! Vi var ju överens om att bli lite mer sansade och lågmälda efter den 22 juli i Norge. I den utvecklingen tycker jag att alla har ett ansvar. Men jag konstaterar bara att minnet är alltför kort trots det ohyggliga som då hände.

Nu får vi se hur den här dagen utvecklar sig, men jag drar iväg och helghandlar och planerar menyerna inför helgen.

Ha det så gott och trevlig helg!

Rose Marie

 

 

 

 

För mycket sjukdomsfokus!

Nu är jag tillbaka på "min" underbara ö. Så lugnt och stilla och stor kontrast mot Stockholmslivet. Kanske är det den charmen jag vill åt med mitt växelboende.

Stockholmsveckan innehöll mycket sjukdomsuppföljningar. Så himla trött jag blir av det. Det är inte bara cancern som spökar utan olika biverkningar som stör mig. Den senaste tidens tryck över bröstet kan också höra ihop med cytostatikan. Men den biten tar inte onkologen hand om utan det är vårdcentralens gebit.

Så jag besökte också vc som har öppna akuttider för smärre åkommar. Jag betraktade mitt tryck över bröstet som smärre.

Hur smidigt som helst gick det. Ca 40 minuters väntan men sen tog de verkligen tid med samtalet och jag tog ett EKG. Det var helt ok. Jätteskön känsla att kunna avfärda akuta hjärtproblem nu.

Dagen därpå får jag samtal från min läkare om att jag har bakterier i urinen som måste behandlas. Jag som kände mig bra efter min självmedicinering med tranbärsextract. Dessutom var inte lever proverna bra så förnyad provtagning ska ske om någon vecka.  Lever o njurar tar också mycket stryk med cyto. Den typen av prover tas inte under behandlingen utan då fokuseras mer på vita/röda blodkroppar, blodplättar och benmärg.

Jag drar inga förhastade slutsatser och jag jobbar med att förtränga att lungor, skelett och lever är mest mottagliga för metastaser med min typ av tumör. 

Emellan allt detta träffade jag en kurator som var mycket sympatisk. Oj, vad jag pratade om mitt liv. Men som jag nämnt tidigare så finns svaren oftast inom en själv. Jag vill verkligen rekommendera alla att få en alldeles egen tid med någon proffsig utomstående.

Utöver veckans sjukdomsfokus så har jag också haft trevliga upplevelser. Tyvärr fanns inget utrymme att träffa barnbarnen. När jag hade tid var äldsta barnet sjuk (jag vill inte ha mer infektioner). Men nu hoppas jag på att de kommer til ön några dar under höstlovet. De dagarna blir fullt fokus på grabbarna och jag får mycket energi av dem.

Elins fest har jag nämnt tidigare men sen var jag med på hennes riktiga födelsedag med den lilla familjen. Rest Elefanten på Söder kan rekommenderas om man gillar Thay.

Fotografiska med två vänner var en spännande upplevelse. Skam mig, det var första gången men inte sista.

Nästa dag var det dags för "nissarna" som träffas regelbundet. Vi var på Svartengrens på Thulegatan. Fantastiskt kött från utvalda gårdar och som oftast kolgrillats. Vi testade en bricka med alla typer av kött. Det var ett dyrt men bra val. Nästa gång kan jag ta bara en rätt och veta att det är bra. Min man skulle bara älska den här krogen och menyn.

Resterande tid ägnade jag faktiskt åt mig själv. Det är numera sällsynt att vara ensam. Det var så skönt att bara prata med mig själv och få chans att bearbeta veckans olika intryck. När ensamheten är självvald så är det väldigt skönt.

Nu är jag sugen på att ta tag i slutstädningen på tomten och rädda pelargonerna från frosten. Lite ny jord till rosorna och så kratta löv. Fast kanske jag överlåter den sysslan till min son som faktisk är här nu några dar. Efter det blir det en ordentlig brasa med allt gammal trädskräp etc som samlats in.

Så kära vänner nu går jag i väntans tider på kallelser till olika undersökningar och blodprover.

Fortsättning följer!

Kramar till er alla goa människor som tar er tid att läsa, ringa, smsa och mötas. Ni är oerhört viktiga i mitt liv. Tack!

Rose Marie

 

Äldre inlägg

Nyare inlägg