Om

Den 8 mars 2011 startade jag min cancerblogg.

Jag drabbades av bröstcancer för 22 år sedan. Opererade bort hela bröstet, fick cellgifter, strålning och tamoxifen. Har därefter mått toppen fram till 2011. En tröst för många att det går hålla cancern stången länge. 

För två år sedan poppade några cancerceller upp i operationsärret  och jag började min andra resa med operation och cellgiftsbehandling. Hela 2012 betraktades jag som cancerfri! Under våren 2013 blev jag trött och andfådd. Det visade sig att jag hade vätska i lungsäcken. Vid analys blev svaret  att det var metastaser i lungsäcken och i levern från bröstcancern.  Nu är jag igång med min tredje cancerresa och får cellgifter varje vecka. Numera är min cancer kronisk och går inte att bota!


Det finns så många systrar o bröder som drabbas av cancer varje dag. Besked som skakar om inte bara oss som drabbas utan våra anhöriga, släkt o vänner.

Tanken med min blogg är att beskriva cancerbehandlingen i dag och delge er mina tankar om då och nu. Jag svävar gärna ut i olika samhällsdiskussioner, om orättvisor och utsatta människor. Bloggen funkar också som en kontaktlänk mellan familj, vänner och bekanta och ger mig utrymme att skriva av mig min frustration! 

Jag önskar feedback och dialog och blir glad över era kommentarer och inlägg!

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Börja blogga på 2 minuter.
Allt är på svenska.
Börja blogga här!

Visar inlägg från maj 2011

Tillbaka till bloggens startsida

Vill ha behandling på ön!

Nu har jag tagit sats och pratat med mina sköterskor på Sös om att få resterande behandling i Visby. Jag är så sliten och behöver min energi till annat än resor och infektionsrisken som det medför.

Frågan kommer att diskuteras med "min" läkare!

Eftersom jag inte fått någon läkartid ännu inför behandling 6 utan står på väntelista så är det svårt att förbereda resan. Jag har prel  bokat färjan men det är bara en avgång som finns platser till. Det är näst intill omöjligt att komma till och från ön vid just den här tidpunkten. Det är också ett viktigt skäl för mitt ställningstagande.

Rent ekonomiskt är det inga problem för Gotland eftersom Sthlm betalar min vård. Däremot kan det förstås vara kapacitetsbrist, vilket jag har största förståelse för. Men det problemet finns just nu i Sthlm också.

Jag säger bara stackars människor som får sin cancer nu och behöver behandlas snarast. Troligen blir det lång väntan för dom med alla de risker det medför.

Jag vet att det är svårt att klara "kundverksamhet" under sommarperioder. Personalen ska ju också ha semester. Normalt är 50 procent borta den tiden. Någon form av belöningssystem borde finnas som motiverar fler att förlägga sin semester vid annan tidpunkt än juni-augusti. Visserligen tror jag att avtalen ger alla rätt till 3 veckors  sammanhängande ledighet under sommarperioden. Men jag tror det finns människor som föredrar en längre ledighet vid  t ex årsskiftet då Thailand eller andra varma länder hägrar.

Det är en svår ekvation att få ihop en jämn bemanning över året i många verksamheter.

Nu har jag försatt mig i ett väntläge och har ingen aning om vad som sker. Det är väldigt frustrerande att inte ha kontroll på sitt liv.

Vad jag vet just nu är att jag har en himla massa blåsor i munnen och på underläppen. Allt jag äter/dricker svider förfärligt. Hur kan det bli så här?

Vi ska ta en tur till apoteket i Slite för att hitta nåt läkande. Samtidigt blir det lite helgmat och catering till kvällen. Spisen i vårt kök är inte installerad ännu så det enklaste är nåt färdiglagat.

Nu håller ni alla tummar i världen att jag får ett positiv besked om fortsättningen på ön.

Varma kramar!

Rose Marie

Ny vecka!

Så var det en ny vecka som dessutom är väldigt kort för de flesta. Nu väntas en välbehövlig ledighet för de som inte är arbetslediga.

Den här helgen är den svåraste att ta sig till o från Gotland. Ön invaderas verkligen och det skälver av aktiviteter i stugorna. Golfbanorna är fullbokade och många fik, restauranger och butiker öppnar upp.

I vårt kök är det full aktivitet sen tidig morgon. Nytt ytskick och ny bänkskiva med en stor gasspis i stället för tre små spisar. Köket är sådär 15 år så det var verkligen dags att förnya en del. Bänkskivor av gotlandssten är inte särskilt praktiskt, även om det är vackert. Dom har lyckats få bort stenen i några stora bitar. Det blir bra återanvändning till exempelvis bakstenar eller småbord i trädgården.

Den här dagen blir väldigt lugn. Mest viloläge men efter lunch blir det Fårösund för rengöring av pick-linen. Vid senaste omläggningen fick jag feber och infektion så nu känns det lite pirrigt igen.

Efter infektionen får jag nu Neulasta-injektioner för att stärka immunförsvaret. Benen i kroppen värker till o från så det är ingen trevlig känsla. Men, det är som det ska att det händer saker i benmärgen.

Just nu börjar jag fundera på de fortsatta behandlingarna. Har inte fått någon ny läkartid i juli. Misstänker att det är svårt i semestertider. Är trött på pendlandet med dessutom enorma infektionsrisker. Min dotter som har flera kompisar inom vården får reaktioner om det olämpliga i att transporteras fram o tillbaka. Flyget lär inte vara bra, även om det är smidigast.

Med det fria vårdvalet och den regionala samordningen mellan Sthlm-Gotland är det kanske möjligt att avsluta behandlingarna här. Det är ju uteslutande onkologläkare från Karolinska o Sös som bemannar onkologen i Visby. Men personalbristen under sommartid är nog besvärande på båda orterna.

Vi får se var mina tankar landar lite senare under dagen. Känner mig inte redo att ta några djupgående diskussioner ännu.

Hoppas jag har ork och kraft i morgon att ringa till Sös.

Hoppas ni har det bra och får en välbehövlig vårvila den stundande helgen.

Kramar

Rose Marie

 

 

 

 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Som vanligt den fjärde dagen!

Så är det lördag och fyra dagar har gått sedan behandlingen. Egentligen är det inget roligt att skriva när jag inte är i form. Det blir en massa upprepning av en trist transportsträcka till ett  någorlunda normalt liv.

Numera har jag, och även ni,  en bild av vad som väntar varje gång. Att det dessutom blir tuffare är ju också väl känt.

Vad som möjligen är positivt är att immunförsvarssprutan som jag tog en dag efter behandlingen inte givit några märkbara biverkningar. Det kan bli rätt besvärlig värk i benmärgen när den skall producera nya blodkroppar. Jag känner en liten förnimmelse men det är faktiskt ok.

Många av de biverkningar jag får ser jag som tecken på att det händer saker i kroppen. Det pågår ett krig som ska bekämpas och det är klart att det gör ont. Alla krig gör ont oavsett vilken karaktär det har.

Vad som är roligt att skriva om är att jag har en hel del positiva möten framöver.

Till helgen kommer min syster med delar av familjen till ön. Det är verkligen uppiggande. Dom har sin egen gård men vi bor nära och det är lätt att slinka in till varandra.

I midsommarveckan kommer barnbarnen och stannar någon vecka. Sen återkommer dom senare i juli. Dom är ju tonåringar nu men tycks ändå uppleva att det är mysigt här. Det är vi jätteglada för!

Midsommarhelgen blir en stor "happening", som vanligt. Då blir vi rätt många människor här men i år kommer jag mest att delegera. Jag var ju rätt bra på det i mitt jobb så nu är det dags i familjelivet också. Det går att göra saker på flera sätt och inte bara på mitt! Fast jag vet att det finns dom som inte tror på det här. Dom ska få se!!!!

Om allt går som på räls med behandlingarna så har jag en veckas längre uppehåll innan den sista behandlingen. Det är något jag verkligen längtar efter.

Nu börjar det ta emot rejält, men inser att det inte finns något alternativ just nu.

Idag är det Sthlms Maraton och jag hoppas det går bra för alla löpare. Vädret är nog perfekt. Lycka till!

Rose Marie

 

Äldre inlägg