Om

Den 8 mars 2011 startade jag min cancerblogg.

Jag drabbades av bröstcancer för 22 år sedan. Opererade bort hela bröstet, fick cellgifter, strålning och tamoxifen. Har därefter mått toppen fram till 2011. En tröst för många att det går hålla cancern stången länge. 

För två år sedan poppade några cancerceller upp i operationsärret  och jag började min andra resa med operation och cellgiftsbehandling. Hela 2012 betraktades jag som cancerfri! Under våren 2013 blev jag trött och andfådd. Det visade sig att jag hade vätska i lungsäcken. Vid analys blev svaret  att det var metastaser i lungsäcken och i levern från bröstcancern.  Nu är jag igång med min tredje cancerresa och får cellgifter varje vecka. Numera är min cancer kronisk och går inte att bota!


Det finns så många systrar o bröder som drabbas av cancer varje dag. Besked som skakar om inte bara oss som drabbas utan våra anhöriga, släkt o vänner.

Tanken med min blogg är att beskriva cancerbehandlingen i dag och delge er mina tankar om då och nu. Jag svävar gärna ut i olika samhällsdiskussioner, om orättvisor och utsatta människor. Bloggen funkar också som en kontaktlänk mellan familj, vänner och bekanta och ger mig utrymme att skriva av mig min frustration! 

Jag önskar feedback och dialog och blir glad över era kommentarer och inlägg!

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Helt på svenska!
Börja blogga hos oss.
Skapa din blogg!

Visar inlägg från mars 2011

Tillbaka till bloggens startsida

Alternativa huvudbonader!

Den här dagen har varit väldigt trevlig med ett nytt spänande möte med en cancersyster.

Tillsammans med min vän Inger Ros besökte vi Inger Wejheden i Uttran som tillverkar huvudbonader som alternativ till peruker.

Vi möts av en sprudlande glad o varm kvinna. Hon bjuder på en jättegod lunch och trevliga samtal.

Inger W drabbades av bröstcancer 2003 och förlorade sitt hår. Den sommaren var det värmebölja och det var varmt o obekvämt med peruk. Då föddes idén om ett alternativ. Sagt o gjort så designade o sydde hon upp olika huvudbonader med löstagbara hårdelar. Nöden är verkligen uppfinningarnas moder.

Verksamheten marknadsfördes på sjukhus och inom patientföreningen Amazonas samt via hemsidan www.iwejodesign.se.

Sen kontaktar hon Inger Ros som då är landstingsråd i opposition och de kommer fram till en interpellation i landstingsfullmäktige. Det handlade om att inom ramen för perukbidraget inkludera dessa huvudbonader för att öka valfriheten för cancerpatienter som drabbas av håravfall.

Interpellationssvaret från bitr sjukvårdslandstingsrådet Lundkvist, M var att det inte går att inkludera eftersom det inte kan anses ersätta en kroppsdel. Peruk däremot ersätter en kroppsdel. Huvudbonader med typ topé, löstagbart hår, får betraktas som klädesplagg.

Inger W är en kämparglad kvinna med talets gåva så hon forsätter att driva frågan. Lycka till säger jag!

Perukbidraget är på 4000 kr. Ingers huvudbonader kostar mellan 500-1000 kr.

Jag tror som Inger att många kvinnor skulle välja bort peruk om det fanns alternativ att välja på. Den valfriheten vill nuvarande landstingsansvariga inte medverka till. Märkligt eftersom vi hela tiden får nya valmöjligheter med vårdcentraler, apotek etc, etc i valfrihetens namn!!

Så till mina val i dag. Det blev två fina sjalar (kan draperas) med tillhörande örhängen. En keps i skarp lila färg med örhängen och en jättefin stråhatt till midsommarfesten. Dessutom ett pick-line-skydd i vitt med fjärilar. En sjal fick jag med hem, resten ska sys upp i min storlek.

Jag är glad och tacksam för den nya bekantskapen jag fått idag. Vi kommer att ha fortlöpande kontakt. Inger har tyvärr åter drabbats av bröstcancer och genomgår nu nya cellgiftsbehandlingar.

Tack Inger och Inger för en händelserik och jättetrevlig dag!

Kram Rose Marie

108 läkare slår larm!

Idag känner jag mig pigg igen och engagerad i min omvärld.

Är så glad över de 108 läkare som i DN och SVD reagerat på den omilda behandlingen av sjuka. Den nya reformen infördes för drygt ett år sedan. Nu syns effekterna tydligt.

Jag vet att tusentals  sjuka människor, inte bara specifikt cancersjuka, har övergått från sjukförsäkringen till arbetsförmedlingen. Många av dom har fått mer än halverad inkomst. Aktivitetsersättningen är 223 kr/dag i 5 dgr/vecka. Vem kan leva på mindre än 6000 kr per månad???? Visst, då går socialbidraget in men du måste  först sälja din bostad om du har en bostadsrätt. Har du lyckligtvis en partner som kan försörja dig så får du nog ingenting.

Det finns givetvis ett bra syfte med att rehabilitera människor till arbete men det låter som det aldrig har gjorts. Under ett antal år före min pensionering jobbade vi med särskilda försäkringskasselag inom arbetsförmedlingen och hade nationella mål i rehabilitering. Jag vet att många arbetsförmedlare känner sig  djupt kränkta av att det arbetet negligerats, som om det aldrig pågått!!

Nu framstår rehabilitering som en nyhet. Nyheten däremot är att sänka sjukförsäkringskostnaderna. Det är ett helt annat mål än att rehabilitera.

Jag tror att människor som är trygga också kan rehabiliteras snabbare.

Jag om någon vet vad jag talar om. För 20 år sedan när jag drabbades av bröstcancer så hade jag ett jobb. Ett jobb med en chef som gav mig hopp och som gav mig styrka att orka jobba. Kanske inte lika effektivt men tillräckligt bra. Min sjukskrivningsperiod under 10 månaders  tuff behandling var minimal. Inte för att jag är en duktig flicka utan för att jag kände mig trygg. För mig var det bra men långtifrån för alla.

Hur många får idag det stöd i arbetslivet som krävs för att klara sin rehabilitering? Tempot och kraven i arbetslivet har ökat avsevärt på 20 år. Då är det för mig häpnadsväckande att kraven på den enskilde individen ökar.

Beslutsfattarna har en medveten strategi. Det finns en skrift av Reinfeldt "Det sovande folket". Den beskriver den vision som nu är på väg att förverkligas. I stort går den ut på att folket ska inte svälta men inte heller ha någon  föväntan om en grundstandard. Sug på den!!!!!

Jag tycker inte om de kalla vindar som blåser idag men jag är så glad över de som vågar reagera medmänskligt.

Nu ska jag iväg och göra ren min pick-line.

Ha en bra dag!

Varma kramar

 

 

 

Trött efter en intensiv kryssning!

Nu börjar livsandarna att återkomma!

Kryssningen med veteranerna var väldigt trevlig och intensiv. Så intensiv att jag var totalt utmattad i går och har sovit och vilat i ett komaliknande tillstånd.

Det kanske är så att just nu är mina blodvärden i botten. Mellan dag 7-15 pågår ett krig i kroppen då alla blodkroppar jobbar för högvarv. Därav tröttheten och infektionskänsligheten.

Nu börjar jag återhämta mig och ska ta det väldigt lugnt.

Ikväll ska vi på en liten middag med ett bonusbarn som fyllt år. Vi har sen i januari åkt fram o tillbaka med ett paket till denna treåring. Normalt skulle jag lagt paketet på postlådan, men inte nu! Fattar inte riktigt varför?

I morgon blir det omläggning av pick-linen på vårdcentralen. På torsdag blir det lunch med en väninna och utprovning av huvudbonad. Ska till Tullinge till en dam som haft bröstcancer och som upplevde ett behov av alternativ till peruker. Nu producerar hon sådana. Det ska bli väldigt spännande att träffa denna kvinna och få hennes berättelse.

Roland skulle åkt tillbaka till ön och avlasta vår dotter med vår sjuka hund. Men hon vill inte att pappa ska lämna mig! Längst in i mitt hjärta så känns det väldigt skönt. Även om jag plågas en del av dåligt samvete för hennes skull.

Målet är att åka ner den 4 april och få stanna hela perioden fram tills nästa behandling i slutet av april. Det ska bli så fantastiskt att få återvända till den härliga miljön.

Nu fortsätter jag med viloläge fram till eftermiddagen. Sen rustar jag mig med munskydd och avhåller mig från kramar på vårt besök i kväll.

Kram till er alla! 

Äldre inlägg