Så var det behandling igen då på Sös av min fina sköterska. Idag fick jag eget rum med TV,men jag var supertrött så det blev mycket slummer mellan de olika droppen.

Mina blodvärden, framför allt de vita blodkropparna, låg precis på gränsen. Jag har hela tiden legat på 6.0 och är idag nere på 3.1 och gränsen för behandling ligger på 3.0.

När vi går igenom detta och pratar om mina biverkningar så vill sköterskan konsultera en läkare innan hon sätter in cytostatikan. Det var inte de vita blodkropparna som oroade utan det känselbortfall jag har i mina fingrar på högra hand.

Läkaren kom ganska fort och hon lyssnade engagerat på mig och då lyfte jag fram en del annat som jag bagatelliserat.

Samtalet utmynnade i att vi kör behandlingen i dag men reducerar dosen. Men det lutar åt att vi måste byta cellgiftet framöver.

Om inte besvären klingar av så kan de bara bli värre och min högerhand blir svår att använda. Risken finns att det aldrig går tillbaka eftersom det blivit en neurologisk skada.

Förutom känselbortfallet så plågas jag av våldsam halsbränna. I början var det bara de första dagarna som var besvärliga men nu kommer det när jag minst anar det. Vissa nätter vaknar jag av våldsam sveda. Men efter en omeprazol så dämpas besvären och gör så ett dygn.

Jag fick rådet att använda tabletten lite mer frekvent framöver. Det är ju onödigt att dra på mig ett magsår var hennes kommentar. Sen bejakade hon att kroppen blir väldigt sliten i takt med tiden. Nu har jag gått igenom 12 behandlingar på drygt fyra månader och det är starka doningar som härjar i min kropp.

Eftersom det blev en del avbrott och väntan i dag så drog behandlingen ut på tiden, trots minskad dos.

Det gjorde att jag fick väldigt lite tid före flyget. Jag måste ju prioritera lunchen för jag var våldsamt hungrig som alltid denna dag.

Så det blev ingen rådjurssadel så nu får jag förlita mig på de stora matvarubutikerna i Visby. Funkar det inte så får det väl bli nåt annat gott till vår förlovningsmiddag.

Så jag följer med in till Visby i morgon för en shoppingrunda.

Nu måste jag försöka komma till ro och få lite sömn. Får se hur det går eftersom jag slumrat en del under behandlingen idag.

Men jag är så nöjd med att vara på Gotland igen. Dottern hämtade mig vid flyget och maken ordnade pizzor till middag. Det finns en bra bit kvar till min nattamacka. Doktorn sa idag att jag skall bejaka mitt matsug de här dagarna även om det är skräpmat jag stoppar i mig.

Gonatt på er och fortsättning följer.

Rose Marie